Spindelharpan eller Napoleon Kabale: så skiljer sig regler och vinstchans

Spindelharpan och Napoleon Kabale är två klassiska patienser med samma yttre form men olika inre logik. Den ena bygger långa sviter i samma färg; den andra är ett öppet pussel där nästan varje giv ska gå att lösa. Här jämförs regler, svårighetsgrad och vad som i praktiken avgör om du vinner.

Två olika spelplaner

Napoleon Kabale, som på svenska Windows kallades Kungen och i övriga världen heter FreeCell, läggs med en vanlig kortlek på 52 kort. Korten fördelas på åtta kolumner: sju i de fyra första och sex i de fyra sista. Det blir 28 plus 24 kort, alltså hela leken. Ovanför tablån finns fyra fria celler och fyra grundhögar, och alla kort ligger öppna från början. Spindelharpan använder däremot två kortlekar och bygger hela sviter i samma färg som sedan rensas bort, enligt en sammanställning av klassiska patienser.

Reglerna i korthet

I Napoleon Kabale bygger du nedåt i växlande färg i kolumnerna och flyttar upp korten från ess till kung i grundhögarna. De fyra fria cellerna rymmer ett kort var och fungerar som tillfälliga parkeringsplatser. Eftersom inget är dolt handlar spelet om planering snarare än tur med en talong som ska vändas. Spindelharpan går i stället ut på att lägga sekvenser i fallande ordning i samma färg. När en komplett svit från kung till ess ligger samlad rensas den. Med en färg är sorteringen enklast; med fyra färger måste varje svit hålla en och samma färg genom hela sekvensen, vilket ställer högre krav på framförhållning.

Vinstchans och lösbarhet

FreeCell beskrivs genomgående som nästan alltid lösbart. I en genomgång av Kungen står det att nästan varje given går att lösa om du spelar rätt. Samma bild återkommer i översikten över klassiska patienser: FreeCell är känt för att nästan alla givar är lösbara. Spindelharpan har inte samma dokumenterade egenskap och räknas i stället som svårare. Några exakta vinstfrekvenser från datorsimuleringar av spindelharpan med en, två eller fyra färger är inte publicerade i de genomgångar som nämns här. Det går därför inte att sätta säkra procentsatser i den här texten. Klart är att Napoleon Kabale har en logisk karaktär, medan spindelharpan i högre grad prövar tålamod och förmågan att hålla ordning på långa sviter.

Strategi: planera eller bygga tålmodigt

För Napoleon Kabale är rådet att tänka några drag framåt innan du fyller de fria cellerna. Cellerna är hela spelets manöverutrymme, och fylls de för snabbt kan du stänga in korten. I spindelharpan handlar det mer om att inte blanda färger i onödan och att bygga sekvenser så att kompletta sviter kan rensas utan att blockera kolumnerna. Med fyra färger lönar det sig att prioritera en svit i taget och att använda tomma kolumner som parkeringsplats.

Så testar du FreeCell-reglerna

Den som vill nöta spindelharpan med en, två eller fyra färger kan göra det direkt i webbläsaren utan konto. För den som i stället vill testa FreeCell-reglerna finns Napoleon Kabale på danska, med stora kort, ångra, råd och valfri lokal lagring.

Slutsats: välj utmaning

Napoleon Kabale passar när du vill ha ett pussel där allt ligger öppet och nästan varje giv är lösbar. Spindelharpan passar när du vill bygga långa sviter i samma färg och är beredd på en svårare utmaning. Börja gärna med en färg i spindelharpan om du är ny, och växla till Napoleon Kabale när du vill träna framförhållning.